Fakta: Syldavien

Syldaviens statsvapen 1233- 1945 och 1988 och framåt.


Syldaviens statsvapen och tillika flagga 1945 till 1988.

Huvudstad : Klow (700.000 inv, 2006)
Yta: 44.005 km²
Vatten: 9,26 %
Officiellt språk Borduro-syldaviska, som tillhör den finsk-ugriska språkstammen
Folkmängd: 10.564.965 inv. 2006
Befolkningstäthet: 240 inv/ km²
BNP/ cap: 33000 usd/ cap (2006)
Valuta: 1 Thaler = 100 Pfenny
Tidszon: GMT +1
Högsta punkt: Zmyhlpatherna 3243 m
Största sjö: Flechizaff-sjön: 592 km², största djup 15 m.
Längsta flod: Trob
Nationaldag: Sankt Wladimirdagen, 8 juni.
Nationalsång: Ottokarhymnen (F. Julk 1881)
Självständighet: 1275
Religion: Katolicism
Naturresurser: Olja, Järnmalm och Vatten.
Språk: Borduro-syldaviska 88%, rumänska 8%, romani 2% och tyska 2%
Minoriteter: Rumäner 8%, österrikare 2% och romer 2%


Politik:
Statsskick: Konstitutionell monarki
Statschef: Muskar XIII
Premiärminister: Tekn. Dr. Miroslar Benniche (SLK)
Utrikesminister: Anna Kasimir (SLK)
Finansminister: Olgu Hirkor (SLK)
Utbildningsminister: Fil. Dr Jovan Benniche (V)
Minster för de väpnade försvarsstyrkorna: Irle Okilgrev (BF)
Justitieminister: Lisen Kljuhtre (V)

Det finns ytterligare ett tiotal ministerposter.

Syldaviens parlament heter Riksmötet. Val sker minst var fjärde år enligt principen majoritetsval i enmansvalkretsar. Antalet platser i Riksmötet är 471. I det senaste valet 2005 fördelades platserna i Riksmötet enligt följande:

Syldaviens liberalkonservativa parti (SLK): 204 platser
Vänsterliberalerna (V): 17 platser
Bondeföreningen (BF): 16 platser
Syldaviens socialdemokratiska parti: 234 platser

Ekonomi
Sedan 1988 då Syldavien på fredlig väg lyckades införa demokrati och mänskliga rättigheter, har landet utvecklats mycket snabbt. Tack vare de stora oljefälten, den höga utbildningsnivå och turistindustrin har ekonomin exploderat de senaste 20 åren. Från att 1980 varit i paritet med grannlandet Bordurien har Syldavien gått från relativ fattigdom till ett av Världens allra rikaste länder. Rikedomen är inte bara stor utan den är också jämnt fördelad över befolkningen. Det är bara de skandinaviska länderna som har en mer rättvis fördelning av välståndet. Landet är världens största exportör av mineralvatten - Klow-vattnet.

Räknat på sin population är Syldavien det land som sedan 1970 fått flest nobelpristagare i kemi och fysik.

Historia
Från 500-talet beboddes Syldavien av nomader av okänt ursprung. På 900-talet fördrevs dessa av turkarna som jagade upp de i bergen och själva bosatte sig i de frodiga dalarna. 1127 kom nomaderna med Hveghi i spetsen ner och besegrade turkarna utanför huvudstaden Zilehorum. Hveghi blev kung Muskar, vilket betyder "den tappre" och Zilehorum döptes om till Klow. 1168 dog han och hans son blev Muskar II.

Bordurien erövrade landet 1195. 1275 fördrev baron Almazout bordurierna på ett halvår och blev kung Ottokar (död 1298), som gav landområden till de adelsmän som hjälpt honom att segra och därmed grundlade Syldaviens regionindelning. Hans efterträdare var Ottokar II och Ottokar III. Under deras regeringsperioder ökade adeln sin makt och byggde stora fästningar.

År 1360 kröntes Syldaviens kanske mest kände kung, Ottokar IV. Under honom blomstrade landet och han tog adelns makt från dem. En av adelsmännen, baron Staszrvich krävde kronan. Kungen ropade "Hämta den själv!" och baronen drog sitt svärd. Då slog kung Ottokar honom i huvudet med spiran och uttalade Syldaviens valspråk: "Eih bennek, eih blavek". Därefter sade han: Spira, du har räddat mitt liv och ska nu vara Syldaviens heligaste relik. Och den kung som förlorar dig ska inte längre härska i Syldavien.

Syldavien får tidigt en proto- industri i form av vapentillverkning för det Ottomanska riket. Syldavien undgår därför också att bli en del av det Ottomanska riket under 1500- talet, på det sätt som deras grannland Bordurien blev. Fr o m 1600- talets början blir landet Svarta havets ledande varvsnation.

Under Krimkriget är landet britterna och fransmännens viktigaste bas för aktioner mot Ryssland. Inte minst landets stora varvskapacitet uppskattas av de allierade. När sedan fartygstillverkningen under 1800- talets slut går över från trä till järn/ stål klarar inte landet av att hänga med i utvecklingen. Utan varvsnäringen går under i 1900- talets början.

Landet klarar sig undan Första världskriget. Under mellankrigstiden inför kung Ottokar XI Direktdemokratiskt system med bara 50 platser i Riksmötet. Men istället har landet i genomsnitt ett 30- tal beslutande folkomröstningar/ år.

Man har de senaste 20 åren fört en mycket liberal invandringspolitik där alla som anses ha något att tillföra landet också fått rätten att flytta in i landet. Integreringen av invandrarna har fungerat mycket bra och framför allt många högutbildade iranier har sökt sig till landet. Den generösa invandringspolitiken och det effektiva mottagandet av de nyanlända anses vara en förutsättning för ett fortsatt välstånd.

Problem med terror
Sedan den så omtalade Üklím- händelsen 2003, där ett flertal ledande arbetarrepsresentanter mystiskt mördades, har landet drabbats av ett antal mycket allvarliga terrorattentat utförda av terrororganisationen "kommando Röd April". Framförallt bilbomber och mord på lokala politiker i området nära gränsen till Bordurien har utförts. Ingen har ännu fått klart för sig vad kommando Röd April egentligen har för agenda. Men det spekuleras i att den styrs och finansieras av Bordurien.

Krigsmakt
Efter den avslutade frihetskampen i slutet av 1980- talet vände sid Syldaviens nya regim direkt till Nato och USA för en snabb modernisering av sin krigsmakt. Det sovjetiska arvet i form av vapen, utrsutning och militär ideologi suddades mycket snabbt ut. Idag använder den syldaviska krigsmakten enbart den senaste väst- tekniken.

Armén
I den syldavisk armén - Liljoutre Arma - ingår 25 000 soldater (varav 1 500 kvinnor). Den består av 3 mekaniserade brigader, 1 fallskärmsjägarbrigad och 3 helikopterbataljoner. Till detta kommer gränsförsvaret - Liljoutre Bordia - som består av 15 fristående bataljoner lätt beväpnade gränsjägare. Där minst 5 av de 15 bataljonerna står i högsta beredskap längs gränsen mot Bordurien.

De viktigaste markstridsplattformarna är 150 stridsvagnar Leopard 2, 150 spaningspansarbandvagnar Scimitar, 270 pansarskyttebandvagnar YPR-765, 300 pansarbandvagnar M-113, 200 pansarbandvagnar CV90 och 110 bandhaubits mk34.

Marinen
I den sykdaviska marinen - Liljoutre Aguia - ingår 3 000 soldater (varav 200 kvinnor). De viktigaste sjöstridsplattformarna är 3 fregatter, 10 flatbottnade robotkorvetter 4 minfartyg och 9 minröjningsfartyg.

Flygvapnet
I det syldaviska flygvapnet - Liljoutre Avia - ingår 11 500 soldater (varav 800 kvinnor). Den viktigaste flygstridsplattformen är 200 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon. Dessutom finns 20 Lockheed Martin C-130 Hercules transportflygplan.

Sjukvårdstjänsten
Den syldaviska militära sjukvårdstjänsten - Liljoutre Medico - bildar en egen försvarsgren med 1 250 soldater i fredsorganisationen.